Hur det hela började

Jag har alltid varit djurmänniska och ända sedan jag var liten

har jag önskat mig en egen hund.

I drömmen har jag alltid sett Lassie framför mig.

Ni vet den där otroligt kloka och vackra långhåriga colliehunden i alla gamla filmer.

Jag tjatade och tjatade när jag var liten, men mamma och pappa gav aldrig med sig. Mamma tyckte att det var för mycket jobb och pappa var ingen hundmänniska.

Så jag fick vara glad över våra underbara katter som vi delade livet med under min uppväxt.

När A och jag flyttade ihop här på gården var det bara självklart för oss båda att vi skulle skaffa katt. Jag berättade för honom att jag alltid haft en dröm om att få en egen hund och frågade om inte vi kunde skaffa en så småningom.
Till svar fick jag att han inte var någon hundmänniska och det svaret försökte jag nöjda mig med.

♥

Ett par år flöt på men drömmen lämnade mig aldrig...

...Å tänka sig, hösten 2005 fick vi frågan om vi kunde tänka oss att ta hand om en han-hund på 6år. Det var inte vilken hund som helst:
-Det var en sån hund som jag alltid hade drömt om, en sobelfärgad collie precis som Lassie.

Då lyckades jag faktiskt övertala A och vi tog hem honom på prov. Så i mitten av oktober kom Noodless Magic Man "Zack" in i vårat liv.

Tyvärr blev inte tiden tillsammans med honom så lång som vi hade hoppats på, livet ville något annat. Zack blev sjuk, fick en stor tumör i magen och hösten 2008 fick vi låta vår älskade vän somna in.

Jag är otroligt lycklig över de tre fantastiska åren vi fick tillsammans med denna mycket speciella hund.

-Han fick oss att inse en sak, att vi aldrig mer vill vara utan hund.

♥

Redan några veckor senare började vi leta efter en tänkbar kennel att köpa valp ifrån. Valet av ras var bara självklart . . .
-EN COLLIE SÅKLART!
Vi fick kontakt med en jättebra uppfödare. Hon skulle få valpar till våren :).

Veckorna flöt på i tystnad och tomhet, det var nästan outhärdligt. Jag kikade in på hennes hemsida flera gånger för att se om tiken börjat löpa än, det hade hon inte.  Men en dag råkade jag  få se en grattishälsning till en kennel  där inne. Det var en hane från hennes kennel som hade blivit pappa.
Jag skyndade mig in på kennel Mild-Kachina´s hemsidan, men alla valpar var tingade :(.

På något vis kunde jag inte släppa tanken och en vecka senare kikade jag in igen och där såg jag texten:

En hane är inte längre tingad!

och den här bilden:

Mild-Kachinas Black Eagle
Bild lånad från Britta Blomqvist, fotograf ?

Jag har aldrig fått en så otroligt stark känsla i hela mitt liv förut. Någonting sa mig:

-Här är han!!

-Här är din valp!!

Och tänka sig där var HAN...

...Våran ljuvliga Diezel.

Det är snart 4 år sedan vi hämtade hem honom och inte nog med det, för lite drygt 1,5 år sedan fick vi hem en halvbror till honom, vår älskade Bamze-bus. Vill du läsa mer om dessa underbara colliepojkar så kan du göra det under deras respektive sidor i spalten här ovanför.

Där finns även en liten sida till minne av vår älskade Zack.

♥